Historik
Namnet Drottningholm uppkom under sent 1500–tal då Johan III lät uppföra den första slottsbyggnaden för sin gemål drottning Katarina Jagellonika.
1500–talsslottet brann ned till grunden den 30 december 1661. Tidigare detta år hade slottet inköpts av riksänkedrottning Hedvig Eleonora.
Efter den förödande branden fick arkitekten Nicodemus Tessin den äldre riksänkedrottningens uppdrag att uppföra en ny slottsbyggnad, och år 1662 började så det nuvarande slottet att uppföras.
Stormaktstiden
Hedvig Eleonora var vid denna tid ordförande i förmyndarregeringen för sonen, den unge Karl XI. Sverige var efter Westfaliska freden 1648 en av Europas mäktigaste stater.
Drottningens position som ledare för den svenska regeringen krävde enligt tidens sätt att se det, en ståndsmässig bostad på behagligt avstånd från staden.
Barockens ideal
Vid slottet anlades också en exklusiv fransk barockpark som till betydande delar bevarats till vår tid. Parkens skulpturer är verk av en av den nordeuropeiska renäs-sansens mest framträdande skulptörer, Adrian de Vries.
Nicodemus Tessin den äldre skapade en rad interiörer som räknas till de främsta i landet från den tidiga barocken. Dit hör trapphuset, Ehrenstrahlsalongen och inte minst Hedvig Eleonoras Paradsängkammare.
Vid Tessin den äldres död 1682 övertog sonen Nicodemus Tessin den yngre uppdraget att fullborda det stora slottsbygget. Från denna epok kan bland annat nämnas Karl XI:s galleri.
Ett slott för drottningar
Drottningholm kom att förbli de kungliga damernas slott och år 1744 skänktes slottet som bröllopsgåva till prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen då hon gifte sig med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik.
Lovisa Ulrikas tid på Drottningholm kom att bli en kulturell guldålder. Slottet försågs med interiörer i franskinspirerad rokoko. Lovisa Ulrikas Gröna förmak är ett representativt exempel på detta.
På Drottningholm samlades många av den tidens förnämsta vetenskapsmän. Carl von Linné verkade här med att vetenskapligt bearbeta den kungliga naturaliesamlingen.
1700–talet
Från denna epok framstår Lovisa Ulrikas bibliotek som ett lysande minnesmärke. Vid denna tid skapades även den berömda slottsteatern.
År 1777 inlöste Svenska Staten Drottningholm och Gustav III kom att bebo slottet. Vid denna tid skapades efter engelska förebilder den stora romantiska naturparken som än idag omger barockslottet och den franska trädgården.
Toppbilden: Kopparstick av Drottningholms slott med barockträdgård, av tecknare Erik Dahlbergh från planschverket Suecia antiqua et hodierna. Foto: Kungliga biblioteket